Det började göra ont i magen. Jag trodde inte det om honom. Han är också ung. Jag trodde han visste bättre. Dessutom måste han väl ändå fått några råd från sin mamma som faktiskt gick för långt. Jag satt och stirrade ner i golvet. Sen blundade jag. Då kände jag en hand på min axel. Jag rörde mej inte.
- Duu.. Började Justin försiktigt och satte sig på knä bredvid mej.
Jag avbröt honom med att skaka på huvet.
- Men hörru, vänta, sa han och försökte få min uppmärksamhet.
- Nej Justin nej! Bara nej! Det fattar du väl? Vi är 18 år? Hur tänkte du där? Varför gå på så fort? Jag trodde det räckte såhär? Ååh justin varför ska du ha så bråttom hela tiden? Skällde jag på honom förtvivlat. Det va första gången jag vågade kolla in i hans ögon. Han ögon log. Snarare skrattade. Jag trodde jag skulle såra honom eller nåt. Jag blev förvirrad och la händerna för ansiktet.
- Ehm.. Du gumman, jag tror vi har missförstått varandra här lite grann. Började han och försökte hålla tillbaka ett garv. Jo, ehm.. Jag friade inte.. Heeh, det va en födelsedagspresent.. Sa han och jag hörde att han rodnade.
Då slog det mej. Det var min födelsedag. Hur.. Hur kunde jag missa det? Jag.. Min.. Egen födelsedag. Jag hade varit för inne i mitt nya liv med Justin så jag hade heelt glömt! Men ingen hade grattat mej. Jag var ovan vid det. Min mamma brukade ringa klockan 6 på morgonen för att sjunga. Jag saknade det inte precis, men det kändes konstigt att va utan. Justin kunde läsa mina tankar igen.
- Ehm.. Jag snodde din mobil och skickade ett sms till alla i din kontakt lista.. Jag ville gratta dej speciellt.. Hoppas det va okej? Sa han försiktigt.
Då förstod jag. Det va därför Justin lät mej sova så länge i morse. Plötsligt börjar jag fnissa. Jag kollade upp på Justin. Han såg förundrat på mej. Jag log mot honom.
- Mer än okej! Sa jag och kastade armarna om hans hals. Han tog emot min kram och jag kände hur han småskrattade lite. Jag skrattade också. Då började alla runt omkring applådera. Oh nej! Vi var ju inte ensamma! Det hade jag helt förträngt. Jag blev röd som en tomat, så jag borrade in ansiktet mot hans hals. I ögonvrån såg jag the crew som stod nedanför scenen. De vinkade och gjorde tummen upp. Justin släppte taget. Han tog upp asken från sin ficka igen.
- Får jag? Frågade han. Jag lovar att det inte är en vigsel ring.
Jag såg besvärat på honom och skämdes över mitt uppträdande. Han öppnade asken.