One less lonley girl. Det va en låt jag kände igen. En av mina favoriter också. Justin börjar sjunga. Till mej. Jag rodnade och drog fingrarna genom håret. Sakta började han röra sig ner från scenen. Han gick mot mej. Han kysste mjukt min hand och drog upp mej på scenen. När jag kom upp stod stolen där. Han log och flöde mej fram till den. Jag satte mej på den och han smekte min kind. Det här vad det. Det jag drömt om i år. Att få sitta där. Se in i hans ögon. Och veta att han sjöng till mej. Jag kände hur mina ögon började tårfyllas. Några få tårar ramlade ner för mina kinder. Jag försökte titta bort men Justin vände försiktigt mitt ansikte mot hans. Han torkade bort mina tårar och såg in i mina ögon medan han sjöng. Jag svalde gråten och log. Justin började röra sig runt mej och pillade med mitt hår medan han sjöng. Han kysste min kind bakifrån och jag fnissade. Låten kom mot sitt slut och jag kollade ner på mina knän. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag var så rörd. Jag blev irriterad på mej själv för att jag skulle va så himla känslig men orkade inte tänka på det nu. Jag kollade upp och mötte hans blick. Han stod framför mej. Och höll i en vit ask. Jag flög av stolen.
- HERREGUD JUSTIN FRIAR DU?! Skrek jag panikslaget och flög bakåt. Jag ramlade och hasade mej bakåt. Jag ställde mej upp och vände ryggen mot honom. Men jag blev som förlamad i benen och sjönk ner på huk.
- Nejnejnejnej, viskade jag försiktigt.
Känslorna flödade. Vafan tänker han med? Jag är 18! Jag har precis blivit myndig! Hur tusan.. Giftemål? Bröllop! Men mamma o pappa då? Inte nu? Hans karriär? Det går inte? Om några år kanske! Jag är inte tillräckligt ansvarsfull! Herregud jag är ung. Jag klarar inte det här. Jag trodde det räckte med att vi var tillsammans! Det här är ung kärlek! Älskar han mej verkligen så mycket? Alla tankarna for runt i mitt huvud.