Jag låg mot hans bröst. Han pillade med mitt hår och jag strök sakta mina fingrar över hans perfekt kropp. Jag kunde ligga där i år. Jag skulle aldrig tröttna.
- Vad tänker du på? Frågade jag.
- Jag tänker på hur mycket jag älskar dig, sa han lugnt. Vad tänker du på?
- Jag tänker på hur liten chans det egentligen var att vi träffades från början, sa jag.
- Hm. Det har du rätt i, sa han och funderade.
- Mitt liv var tråkigt utan dig. Sa jag tyst. Men oj! Tänk om vi inte hade träffats! Då hade mitt liv varit tråkigt för alltid! Sa jag.
Då började vi skratta båda två. Jag kände hur hans magmuskler gjorde att jag hoppade upp o ner.
- Men jag menar allvar! Jag förstår inte hur jag kunde leva utan din närhet! Sa jag och kollade allvarligt på honom.
Han drog håret bakom örat på mej.
- Det kunde vi tydligen då.. Men inte nu längre.. Det vet jag! Sa han bestämt.
- Nej! Det skulle absolut inte förekomma, sa jag och försökte låta soldatisk precis som han!
Vi skrattade lite till.
- Vad är klockan? Sa jag.
Han tog upp mobilen.
- 18.30, är du hungrig? Frågade han.
- Hm. Lite kanske. Svarade jag.
- Kom! Sa han och reste sig.
Jag gick mot min garderob och drog på mej en hoodie.
- Stör det dej om jag skippar tröja? Hörde jag någon viska bakom mitt öra.
Jag vände mej om och kramade om hans mage.
- Jaa! Men inte på det sett du tror, sa jag och kollade ner på hans sixpack för att se ut som om jag hade fastnat med blicken. Jag log ett lurigt leende och han skrattade. Han kysste min hjässa och vi gick ut till köket.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Han ramlade baklänges så jag hamnade över honom. - Vill du? Frågade han igen men med ett leende den här gången. - Det är såklart jag vill! Sa jag och drog fingrarna igenom hans hår. Sen halvsatte hans sig upp och jag hamnade i hans knä. - Men duu...

Jag sprang efter honom in i sovrummet. Han hade redan hunnit få på sig en skjorta och stod och knäppte den. Attans, flinade jag för mig själv. Han vände sig om och såg oförstående på mig. - Vad är det som är så kul? Frågade han och jag märkte att ha...

När allt var klart och Justin hade fått på sig en tröja begav vi oss mot hotellet. Nu var jag rätt så trött. Klockan var mycket och det hade varit en lång dag. Snabbt kom vi till hotellet och vi skyndade oss upp för trapporna. Jag tog av mig skorna...

- Okej nu är jag ensam, sa jag. - Okej först.. HUR HUR HUR?!? Nästan skrek hon i luren och jag skrattade. Då fick jag dra hela historien. Hur jag träffade honom på planet, hur vi behövde skiljas åt. Hur jag kom till konserten och vann en dag med ho...

Believe 43. Då blev det tyst. Eller inte tyst, jag hörde fortfarande musiken från scenen. Nu kändes det hemskt. Världen måste få veta. När det här är över då? Ska vi skiljas åt då? Folk kommer se mig med honom och det kommer bli kaos. Jag sjönk ne...